Ashes and Wine

Ibland undrar jag faktiskt om jag är normal eller inte. Jag kom nyss tillbaka ifrån växthuset, berättade glatt för mamma om hur fint vinrankan frodas, trots att jag vattnade den. Efter en minuts samtal tystnade jag abrupt och stirrade chockerat på mor, jag insåg nyss att jag under hela det samtalet inte hade hänvisat till vinrankan som en ”den” utan hade hela tiden använt mig av ”Han” och ”honom”

Vilket leder till dagens tävling, vad ska jag döpa plantan till? Det vinnande bidraget får ett alldeles eget dedikerat, uppkallat och inspirerat inlägg här, på min blogg – en av sveriges mest besökta (näst efter Blondinbella) * host *

My Secret Garden

Tro det eller ej, men jag började faktiskt dagen med att gå ut och rensa ogräs. Sisådär en halvtimma/timma som gjorde en otroligt varmt, vilket därför ledde till att jag gick in och fick den brillianta idéen att ta ett bad. I kallvatten. Mycket skönt måste jag säga! Kände mig otroligt udda som låg i ett kallt badkar och läste Imre Kertész.

Fortsatte dagen med att steka ägg (jag har blivit mästarnas mästare på att steka ägg numera!), hacka lite avokado och tillsammans med ost, taco-sås och rostat bröd så blev det en riktig god lunch. Tro inte att jag lugnade ner mig för det… Nope, efter två avsnitt Gilmore Girls blev det till att ge sig ut igen! Den här gången upp till växthuset, som sannerligen behöver en ansiktslyftning. Ingen har varit där inne på flera år. Det roliga med det hela är att vinrankan som mamma planterade där då växthuset var nybyggt (dvs för cirka fem år sedan eller mer) fortfarande lever och frodas finare än någonsin!

Så nu tänkte jag koppla av resten av dagen, lyssna lite på BBC Foyle (Nordirländsk radio – mysigare dialekt får man leta efter!) och dricka lite cola spetsad med en skamfull stor mängd is.

With a Stench of Garlic

Andra dagen som jag tillbringar mer än en halvtimma ute i trädgården. Har rotat fram lite snygga trälådor att ställa krukorna i (en väldig vintage-feeling med obehandlade trälådor och omålade lerkrukor) samt planterat lite i krukorna (det är en fördel att göra det ifall man vill få upp saker och ting) och påbörjat en tröstlös ogräsrensning (vilket jag gav upp efter att ha blivit biten en miljon gånger på en miljard olika ställen av hundratusen okända flygande kryp)

Idag var det hursomhelst vitlökens dag. Likt igår, då jag planterade paprika, planterade jag idag vitlök. Fyra stycken i varsin lerkruka. Clyde, Tom-Tom, Vinnie och Vito. De står nu bredvid John, Ringo och Paul i sällskap med fröstadiepaprikorna Payton och Steen (den sistnämnda döpt efter Paprika Steen – fyndigt hah?)

Lemon Tree

Trodde inte att man kunde sakna en katt så väldigt mycket som jag faktiskt saknar Viggo. Och jag vet att det kommer att kännas litet värre imorgon, då man verkligen blir ensam i huset! Det är så väldigt tomt nu när Viggo har fått åka hem. Ingen som travar efter en i hälarna, ingen som smiter runt benen och ‘pratar’ med sig själv, ingen som med stora ögon följer en med blicken då man reser sig för att gå någonstans… Ingen Viggo helt enkelt… Jag är i grymt behov av en följeslagare helt enkelt. Jag kanske är en hundmänniska trots allt?

Imorgon tänker jag plantera paprika och göra research över vitlök och tomat-plantering. För när jag ändå går här hemma utan att göra något kan jag lika gärna göra slag i en gammal dröm jag har haft: att lyckas plantera (och lyckas med) egna grönsaker, frukter etc! Hur det kommer att gå är däremot en helt annan fråga, och kommer att bli ganska intressant att följa utgången av. Än så länge har jag ju bara tre solrosor – John, Paul och Ringo (döpta efter John Lennon, Paul McCartney och Tim Roth’s karaktär Pumpkin / Ringo ur Pulp Fiction)